Äntligen hemma igen efter en riktigt trevlig helg i Skåne. Vi åkte ner på fredagen och stannade tills idag, tisdag. Vilken helg det har varit…! ETT STORT TACK TILL ALLA SOM HAR SKICKAT SMS OCH MAIL OCH GRATULERAT OSS!!! Vi kom ner till Höör under fredagseftermiddagen. Resterande SF:are hade åkt ner innan oss. Väl framme så satte vi upp husvagnen vid stugan och gjorde oss hemmastadda. Sedan åkte vi ner och hämtade ut startnummerlapp mm och där träffade vi alla SF:are vid receptionen… Sedan åkte vi tillbaka till stugan och beställde hämtpizza… =) Upp tidigt på lördagsmorgonen. Alla unghundar, nybörjarhundar och öppenhundar skulle ju köra sina grundomgångar samt Gundogs.se skulle sätta upp sitt tält mm. Väl på plats så gick allt fort och flatmästerskapet var snabbt igång! Camilla och Tikka, Carina och Yava, Carina och Jackson, Cilla och Yade, Camilla och Astrid, Eva och Sacke, Jenny och Nemo, Andreas och Vega skulle in i respektive klass. Det började väldig bra för Yava och Jackson, mest för Jackson som efter fyra stationer hade hela 18, 18, 18 och 20 poäng. Tyvärr blev det lite väl tufft för Jackson som bara är 11 månader gammal så det blev en liten knallning som förstörde sviten tyvärr. Jackson blev dock 8:a totalt. Yava som också är 11 månader höll dock hela 5 stationer och kom in på en sista finalplats. Andreas och Vega skötte sina kort rätt även i år och låg tvåa på 92 poäng, har jag för mig… Finalplatsen var bärjad. Lördagen skulle avslutas på restaurang där hela SF-gänget samlades för en härlig middag. Supergod mat blev det, verkligen kanongott! Sedan hem till stugan för att ladda inför söndagen. Söndag morgon blev inte lika tidig utan vi sov hyfsat länge på morgonen. Väl framme på FM-platsen började pulsen att stiga… Jag hann in på rutan för att ta mig en snabb titt på området för att bilda mig en uppfattning om hur det såg ut. Blossom, Elsa och Ebba hade startat tidigare än oss. Visste vid vår egen start inte hur det gått för dem… Första stationen var en enkelmarkering som inte skulle tas in utan att först hämtat ett dolt linjetag. Jag var noga med att skicka Wilson åt rätt håll, det var inga problem att han skulle dra efter markeringen men han vek lite väl mycket åt vänster och kom in på fel stig i det höga gräset och efter typ 20 meter så blåste jag stopp och gav tecken åt första apporten. Han lyssnade klockrent men jag behövde ett par blåsningar till innan han var framme. Han lyssnade kanon hela tiden! Väl inne med första riktade jag upp honom mot markeringen. Den hade fallit i ett tjockt härje med nässlor. Han tog linjen väldigt bra men kom lite på fel sida om vinden och drog för långt. Jag var kall med att inte gå in med pipan så han hittade snart tillbaka till rätt område där han fann den. Det som inte var helt topp var att han inte galopperade hela vägen in… Med att ha sprungit i en massa nässlor kändes det nog i tassarna… Jag tyckte själv att det hade gått godkänt till men inte mer än så egentligen… Andra stationen var ett linjetag på vatten. Hundarna skulle igenom ett tjockt bälte med näckrosor innan de kom fram till en gräsand. Jag skickade i Wilson som tog väldigt bra linje. På mitten någonstans så tyckte han att det fanns något till vänster men det var endast en näckros… Ett uttecken och han var på rätt väg igen. Behövde ge ett tecken till innan han var framme vid anden. Han lyssnade jättefint och var jättesnabb. Janne som dömde denna stationen sa att det såg ju bra ut och tydligen även första stationen och att vi skulle hålla i fortsättningsvis. Vi visste inte vid denna tidpunkt vad vi hade fått för poäng. Skytten som följde oss hade vår poänglapp och vi fick inte se den förrän efter station 3… Station 3 var en dubbelmarkering. Bokskogen var verkligen vacker men väldigt lätt terräng… Markeringarna kom rätt långt bort mellan en massa träd. Wilson gick på de senast kastade och fick den fint i vind innan han kom fram till den. Väl tillbaka så riktade jag upp Wilson mot nästa men det hade jag inte behövt, han hade stenkoll! Fort iväg och spik igen… Phuuu vi hade klarat de första tre stationerna och därmed var vi kvalificerade att starta på station 4… Först nu fick vi se våra poäng… 19, 19, 20… himmel och pannkaka… Nu gällde det verkligen att hålla i… =) Station 4 var en hörselmarkering i vatten. Wilson var inte lika lugn som på tidigare stationer, han kände nog min nervositet… Lite taggad var han men han satt helt stilla när skottet kom… det tog väldigt lång tid innan plasket hördes och då skulle jag skicka Wilson. Han for iväg som en pil och sedan såg man honom inte längre…Man hörde hur det plaskade där ute men man såg inget… Sedan kommer han upp ur vattnet med apporten i munnen och jag kunde andas ut igen… Vi fick nu se vår lapp och där stod det 19 poäng igen… =) Station 5 var ett linjetag med fasan. Inga svårigheter egentligen men utläggaren stod väl synlig och utgjorde en svårighet. Wilson gick bra på linjen tills ungefär halva sträckan då vek han mot utläggaren. En signal och tecken och så var han framme vid fasanen… Vi fick även här 19 poäng… Jisses…! Nu stod hela SF-gänget och väntade på resultatet och gissa om det hördes till Lund när jag sa att vi hade fått hela 96 poäng av 100… 96 poäng skulle bli svårslaget i grundomgången och det blev det också. Vi vann grundomgången! Närmast ekipage låg på 94 poäng. Finalerna började med ukl, sedan nkl, ökl och sedan ekl. Carina och Yava startade som första hund i ukl och det hade slutat jättebra men höll på att sluta med förskräckelse… Folk hade kommit in på fel ställe mitt i finalrutan och de störde Yava. Det blev en omstart och det hade gått jättebra. Yava slutade totalt på 2:a plats i UKL. Grattis Carina och Yava! Andreas och Vega startade i ökl. De visade vart skåpet skulle stå även i år. De skötte sig utmärkt! De vann till slut hela ÖKL!!! Grattis Andreas och Vega! Nu var det vår tur. Vi hade högst poäng och skulle bli sista ekipage i finalen. Allt gick himla fort och smidigt och jag var inte riktigt nervös här… Visst kändes det lite när vi väl skulle in i rutan… Elitfinalen bestod av ett linjetag mot ett eneträd ca 60 meter bort. Hundarna skulle passera de andras finalområden så det låg väldigt mycket viltvittring på vägen mot målet. Jag skickade Wilson som tog en bra linje till en börja. Efter ca 20 meter saktade han av då han passerade en massa viltdoft…Han blev något störd av detta och avvek en aning. Jag kände att jag var tvungen att agera och jag gick in och hjälpte honom med ett par signaler. Väl framme, trodde jag, började jag blåsa närsök men det visade sig att det faktiskt var helt fel en. Det stod en annan en i linje med ”rätt” en och jag ser dåligt på långt håll så jag trodde de stod bredvid varann… men icke… Wilson började söka alldeles för tidigt… När jag insåg mitt misstag så skickade jag honom mot rätt en och då gick det betydligt bättre. De hade placerat en kråka ca 1 meter upp i enen men det var inga problem alls… Vi tränar ofta på detta… Väl inne kunde jag bara konstatera att det var helt och hållet mitt eget fel att vi faktiskt hade förlorat ledningen och därmed vinsten… Jag visste inte hur illa det var eller hur bra det hade gått för de som låg strax efter oss men jag var rätt säker på att tvåan hade gått om oss… Så var det också till slut men vi blev i alla fall 2:a!!! Något vi är väldigt stolta över!!! Hunden som vann kommer från Danmark och det gjorde i slutänden att Wilson faktiskt blev Sveriges bästa flatcoated retriever…!!!!!!!!! Avslutningsvis vill jag tacka Carina som alltid ställer upp för oss valpköpare! Utan dig inga framgångar!!! Ett Stort Tack!!! Vi vill också tacka alla andra SF-are som vi tränar med och umgås med och har så himla roligt tillsammans med…
| 
