Är rätt besviken just nu... Vi for ned till en 2:a för att Wilson inte var helt tyst.... Är verkligen kanonnöjd med Wilsons arbetet idag. Det kunde knappt varit bättre på detta tuffa prov... Vi började med en walkup och två enkelmarkeringar för varje hund. Det gick fint. Fick blåsa ut honom lite grann på första då han hamnat lite kort på linjen. I det höga gräset som var mellan oss och dummien så förstår jag mycket väl varför han trodde den hamnat korte än vad den gjorde... Det låg även en massa av gamla nedslagsplatser innan de nådde fram till rätt avstånd. Här var han helt tyst. Sedan fick vi vänta lite för att skytten skulle jaga lite (skjuta lite) som vi sedan skulle söka efter. Skytten sköt tre skott med lite väntan emellan. Sedan skulle vi söka. Det tog en liten stund innan första kom in men när den väl var inne så kom även tvåan och trean in utan problem. När vi fått in trean så skulle vår parkamrat göra sin dubbelmarkering så då fick vi vänta... Det gick rätt okej för den andra hunden men här gjorde Wilson ifrån sig ett litet kort pip. Domaren hörde detta och gick och ställde sig hos och för att se om han kunde höra mera. Inget mera kom här. Sedan skulle vi fortsätta att söka medan den andra hunden körde sin vattenmarkering precis jämte vårt sökområde, men inga problem alls. Wilson fick in fyran, femman och till slut den sista dummien, sexan. Det gick kanonbra och snabbt. Hela söket var tömt av Wilson som hade gjort ett riktigt kanonjobb!!! Nu fick vi gå tillbaka en bit för de skulle lägga ut söket igen så att den andra hunden kunde söka. Samma sak med tre skott med lite väntan och sedan fick vi gå fram till vattnet och sitta och vänta. Det tog ett bra tag och Wilson hade blivit lite orolig. Det tog ju en stund för den andra hunden att söka reda på så många så att det skulle bli vår tur att hämta landdirren. Wilson gjorde ifrån sig något ljud här med i vänta på vår landdirr. Landdirren gick helt okej, den gick över fältet där markeringarna hade hamnat. Väldigt mycket gammal vittring låg över linjen men han lyssnade jättebra och den var snart inne... Då skulle vi sitta vid vattnet och vänta igen tills det var vår tur att ta vattenmarkeringarna. Här gav Wilson också ifrån sig ett litet pip. Markeringarna gick kanonbra. Bara ut och in. Sedan skulle vi vänta ytterligare för att få hämta vattendirren. Nu var Wilson helt tyst. Vår vattendirr var också helt okej. Kunde väl varit något bättre men det var deffintivt ingen rak linje ut dit. Vatten, ö, vatten, ö och om möjligt lite höger för att komma rätt i vinden. Wilson fastnade lite på sista ön innan han kom ner på höger sida om den för att kunna få vind på den... Nu var vi klara och det var bara att vänta på att parhunden skulle söka klart. Här var Wilson också helt tyst. Jag är så otroligt nöjd med Wilsons arbete under provet och kunde inte begära mer av honom när det gäller detta. Och visst, en hund ska vara tyst och inte pipa alls men ibland hoppas man ju att det inte ska påverka ett riktigt bra arbete... |